Lussebullens historia...

Nu i juletid så är det mycket som bakas :)

Jag blev lite nyfiken på historian bakom lussebullarna och började leta :)

Julen är som sagt en högtid då det bakas flera olika sorters symboliska bröd. Inte bara till kristendomens ära, midvintern har firats med olika rituella högtider längre än så.
Bröddeg är ett enkelt, billigt och tacksamt material att forma figurer av.
Enligt Anna Freij så har människor bakat bildbröd redan på hednatiden, vanligtvis med bilder av gudar. Lussekatter bakades för att hålla onda makter borta och för att kalla på de goda krafterna. Lussekatterna har inget med Lucia att göra som man kan tro, och som många gör. De bär på en äldre historia...

Enligt de flesta tolkningarna så sägs det att seden med lussekatterna härstammar från 1600-talets Tyskland. Där bakades de för att hindra djävulen från att klä ut sig till en katts skepnad och ge barnen smisk, medan Jesus i form av ett barn delade ut bullar till snälla barn. Djävulen kallades också för Lucifer och i folkmun började man kalla bullarna för lussekatter. Bullarna kunde formas till olika figurer men solkors var vanligast. För att hålla den ljusskygge djävulen borta färgades och smaksattes lussebullarna med den solgula saffranskryddan. De ljusa bullarna, den gula färgen och formerna skulle hålla Lusse (Lucifer) på avstånd.

De finns också teorier om att lussekatterna har anor från vikingatiden, där katten var en avbild av fruktbarhetsgudinnan Frejas favoritkatt. 
I vikingarnas gravlämningar har man funnit offerbröd som tycks stödja denna teorin. Man har även funnit bågformade kultbröd som med sin form skildrar solens vandring över himlavalvet, ett tecken på den gamla gudsdyrkans försök att blidka solens makter, då mörkret var som mörkast vid Lucia. 
Behovet av att blidka de mörka makterna var som störst i luciamörkret. Man trodde att brödet hade magiska krafter och att dess kraft skulle överföras till växter, människor och djur det kommande året.

Men nått som i stort sett alla historier har gemensamt är att lussekatt, lussebulle, lussekuse, saffranskuse eller julkuse, som förr även gick under namnet dövelskatt eller dyvelkatt, är ett svenskt bakverk av vetebröd som är starkt förknippad med Luciahelgen. Lussekatten är en vetebulle som som i regel är gulfärgad av saffran.

Förr så kallades lussekatterna i Västsverige för dövelskatt och dyvelskatter, "dövel" betyder ursprungligen djävul, med första belägg 1897. I Nordisk familjebok  från 1912 saknar ännu ordet lussekatt, men däremot skriver dom: "I Sydvästra Sverige bakas till L. ett särskildt kultbröd kalladt "dövelskatt".

Saffransbröd och lussekatten har en tusenårig historia i vårt land. I äldre tid hade man inte råd att baka med saffranskryddan utan kokade upp vatten med socker och saffran, som penslades över de nybakade bullarna. 

Ja, kärt barn har verkligen många namn, kalla dom vad du vill men som ni märker så är Lussekatternas historia lång. 

Redan de gamla romarna lade saffran i brödet, och det var en välkänd krydda inom aristokratin på medeltiden. Ännu på 1500-talet ansågs saffran också vara en medicin. 

På 1600-talet bakades saffransvetebullar av städernas yrkesbagare och saffranskringlor blev statusbröd på begravningsbjudningar i Stockholm. 

Först med järnspisen blev det på 1800-talets senare del möjligt för de flesta människorna att baka lussekatter, som då även började förknippas med julen. 

I Sverige började de rika äta lussekatter med saffran mot slutet av 1600-talet. Men det var bara i landskapen runt Mälaren, i Östergötland och på Gotland. När vi började fira Lucia på 1800-talet spreds lussekatterna över hela landet.
Varje landskap bakade förr sitt speciella saffransbröd. Det finns ett tjugotal modeller av lussekatten från olika delar av landet. Ett par exempel är;

• den västmanländska kyrkporten eller den enklare modellen broa, som är en symbol för solens vandring. 
• Prästens hår liksom Juloxen kommer ifrån Södermanland. 
• Julgalten skulle bringa lycka åt slakten och kommer från Östergötland. 
• Lindebarnet, även kallat pågen, var ett fruktbarhetsbröd från Skåne. 
• Liljan - julkusen är andra varianter av lussebrödet, som förekommer från olika håll i landet.  

Gemensamt för alla dessa bröd med skiftande utseende var att de ansågs vara magiska och hade en magisk kraft. Därför sparades bröd från julen som legat framme och torkat till människor och djur (bl.a oxar och hästar) när vårarbetet skulle börja, en del blandades även ut i utsädet. Dylikt bröd kallades även såkakor. De skulle välsigna skörden så att man slapp svälta och julens kraft överfördes till växter, djur och människor under sommaren. 
Förr gav man även barnen saffransbröd som en form av julgåva, dagens julklapp. 

Den holländska "duyvelskat", djävulskatten, bakades för att blidka Lucifer på årets längsta natt, då mörkrets makter var som mäktigast. 
När de holländska fartygen anländer till Göteborg hade de med sig sina speciella lussebröd, vilka fortfarande bakas i samma modell, något som göteborgarna är ensamma om. 

Lussekatterna kan bakas ut till en mängd olika former, allt från katter och kusar till kyrkfönster och biskopsmössor, den vanligaste formen kallas egentligen även för julgalten eller kuse, är formad som ett ´S´där ändarna rullats ihop var för sig och sedan placerar man ett russin i mitten på vardera ihoprullning.
Man kan också arrangera två sådana ´S´antingen korslagda eller bredvid varandra. Denna typ av lussekatt brukar kallas gullvagn, julvagn eller julkors.
Det finns även en variant som kallas för lindebarn som är en bulle formad genom att en utrullad sträng deg viks och ändarna virats om varandra till en liggande spiral.
Det finns även större varianter såsom prästens hår och såkaka. De vanligaste formerna har sitt ursprung i de forntida mönster som var vanliga på till exempel smycken och bilder i norra Europa och som kan spåras ända tillbaka till bronsåldern.

Lussekatter garneras typiskt med russin, men som garnering på saffransbröd har man även pärlsocker och mandel.

På många marknader i andra länder ( och även här hemma) kan man hitta något som kallas för indisk saffran. Det är mycket billigare än saffran men består mest av gurkmeja som är släkt med ingefära. Blanda man malen gurkmeja i lussebullarna så blir det gult men det smakar inte saffran. 

På Gotland äter man gärna saffransbullar vid alla högtider, året runt. 

Och i Göteborgstrakten är det många som är skeptiska till saffran och istället bakar sina lussekatter av vanlig vetedeg som kryddas av kardemumma istället för saffran. Men sedan åttiotalet har lussekatter med saffran blivit allt mer vanligare. 
Lussekatter är verkligen förknippade med lucia och med julen, när man känner doften av nybakade lussekatter så tänker man verkligen på julen. Och saffran är för många förknippade med lussekatter! 
Kollar man på i stort sett de flesta recepten så är det saffran i dom alla. 
Men i Göteborg är det en diskussion mellan folket som menar att lussekatter inte ska bakas med saffran. 
Och kollar man på de rent historiskt så är det faktiskt så att det finns en skepsis mot saffran i lussebrödet hos göteborgare. På femtiotalet fanns saffran knappt att få tag på i Göteborg, och när den väl kom på sextiotalet menade många att den smakade medicin. 
Först på åttio-och nittiotalet slog saffran igenom som krydda hemma hos göteborgarna. 

Även här nere i de sydligare landskapen som Blekinge och Skåne har lussekatter av tradition bakats utan saffran, detta kan dock bero på att saffran är världens dyraste krydda. 
Men numera kan jag ärligt talat knappt tänka mig en lussebulle utan saffran. :) 

Hoppas att ni fick lite mer kött på benen och att ni inte somnade under läsningen ;) jag gillade att leta upp informationen och tyckte det var intressant o roligt att lära mig mer om våra kära lussekatter! Nu blev jag sugen på att baka :) 

Ha en underbar jul o lycka till med era lussebullar!